Midjevävar

Amparo lindar varpen till sjalen.

Midjeväv, smaka på ordet. Ordet andas vackra kloka händer som trär trådar i livets väv, som har traditionella mönster instinktivt i fingertopparna efter år av övning.

Veckan med Trama Textiles har även inneburit midjevävande. 

Att sätta upp en midjeväv är riktigt komplicerat och kräver många års erfarenhet. Konsten att väva midjeväv passeras från mor till dotter, tillsammans med de traditionella mönstren som man skapar sin huipil (blus) och coret (kjol) av. Mönstren är speciella för varje by och berättar om ägarinnans härkomst och status i byn.

Flinka fingrar skapar skälet på midjeväven.

När mayakvinnorna pratar om sin väv så är det med vördnad och glädje. Varje mayablus som vävs görs med goda intentioner och energi för bärarinnan av plagget. Väverskan för in en del av sin energi och förhoppningar för framtiden i tyget som skapas på midjeväven. 

Amparo förklarar för Sara hur hon ska väva.

För vår del så tittade vi på medan Amparo satt upp Saras midjeväv, nöjda med att inse att detta kommer vi inte till fullo att förstå. Om vi inte flyttade hit förstås och gav oss ett halvår för att förstå processen ordentligt. Men riktigt så mycket tid har vi inte denna gång.

Den lila, purpur och gula midjeväven (bilden ovanför) satte Amparo upp för att väva en sjal åt mej (Magdalena). Färgerna och mönstret valde jag själv, men själva vävandet överlämnade jag åt flinkare fingrar medan jag fortsatte organisationsutvecklingsarbete. Kanske en liiiten undanflykt, för jag är inte särskilt duktig på midjevävandets konst ;) Får hålla mej till att berätta om det istället.

Sara övervakas av Amparo

Sara har vävt en alldeles egen sjal, övervakad som en hök av Amparo, tills hon behärskade tekniken tillräckligt väl för att få fortsätta ensam. Mönster och färger valde Sara själv och sen var det dags att väva.

Det är svårt! Man måste räkna, man måste hålla styr på vart i vävprocessen man är, hela tiden. Se till att väven inte blir knöckligt i sidorna, att man slår tillräckligt hår så det inte blir ett alldeles löst och flamsigt tyg.

Sara excellerade i midjevävande och det tog inte lång tid innan hon fick ordning på de olika vävprocesserna. Idag ståtar hon med en alldeles egenhändigt midjevävd sjal, precis som mayakvinnorna :)

Designprojekt i Guatemala

Det är dags att packa väskan, se till att allt är i ordning och "get our ducks in a row".
På söndag klockan 10 på morgonen avgår flyget och vi landar igen klockan 20 i Guatemala City och det låter väl inte så farligt. Om det inte vore för den lilla detaljen att vi ligger 8 timmar före Guatemala, så flygresan blir lite längre än vad den verkar vid första anblicken.

Sara Paulsson och Magdalena Hansen

Vi, i det här fallet, är Sara Paulsson och Magdalena Hansen och vi kan lova att handbagaget är fyllt av både böcker, arbetspapper och stickningen (i Saras fall) inför resan.

Tillsammans med två mayakooperativ ska vi utforska textiliernas värld och utröna hur vi kan hjälpas åt att förbättra produktionsprocesserna och utveckla nya produkter till gagn för både mayakvinnornas försörjning och intresset på den nordiska marknaden.

Fair Monkey har sökt, och fått, en konsultcheck av Tillväxtverket som gjort det här designprojektet möjligt. Sara Paulsson är utbildad designer, mönsterkonstruktör och extremt textilintresserad med en egen syateljé samt tygbutik (Tyglust) och ett eget klädmärke (Vild Design). En perfekt partner för en stor utmaning med allt från kulturkrockar till språkförbistringar!

Sara ska tillsammans med mayakvinnorna gå igenom produktionsprocesserna för de olika produkterna för att se vad som kan förändras, förbättras och förenklas. Samtidigt ska vi utveckla nya fair trade produkter som fungerar på den nordiska marknaden, så att mayakvinnornas försörjning är fortsatt tryggad.
Jätteviktigt då försörjningen även ser till att mayakvinnornas döttrar kan fortsätta sin skolutbildning och på så vis gå en ljusare framtid till mötes.

Två midjevävar

Textilkonstnärinnor från Guatemala och Sverige - det blir ett spännande och intressant utbyte som förhoppningsvis berikar och skapar nya spännande fusioner när det kommer till både produkter och utveckling. Samtidigt kommer det även att förenkla designandet av nya produkter i framtiden då Sara har sett vilka möjligheter, och begränsningar, som finns med midjevävandet.

Så nu är vi på väg! Vi lovar att hålla er uppdaterade här på bloggen med inlägg från både Sara och Magdalena. Det kommer att vara både personlig och öppenhjärtigt. Välkommen att vara med på vår resa inom Fair Trade, mayakvinnor och midjevävar!

En stol kan göra stor skillnad

Stolar till midjeväverskor över 70 år

Alla stolar ska monteras och anpassas.

När mayakvinnorna väver på sina midjevävar så är det ofta på ett sätt som kvinnorna vävt på i århundraden, ända sedan mayafolkets början. I början vävdes alla mayafolkets kläder, både för män, kvinnor och barn, på midjeväv. Något som var själva starten på hantverket och detta gjordes endast när behovet av nya kläder uppstod.

Nu när mayakvinnorna även väver för sitt och sina familjers uppehälle blir det ofta flera timmar per dag vid midjeväven. Midjevävandet med den gamla tekniken frestar hårt på både knän, rygg och anklar om man sitter för länge.

Färdig stol med en dyna klädd i återbrukat cortestyg.

Nu har den yngre generationen mayakvinnor utvecklat en ny och förbättrad teknik som man använder sej av. Oftast handlar det om att man helt enkelt sätter sig på en stol och väver, istället för att sitta på knä på golvet. Men för de äldre som har lärt sig väva på det gamla sättet har det varit svårt att "byta" teknik.

Så nu har man uppfunnit stolar som förenklar och underlättar bytet av vävteknik!

Roligt med ny vävteknik.

Som ni ser på bilderna så är stolen klädd med en dyna av återbrukat cortestyg (mayakvinnans kjol) och stolen har en vinklad platta till att ha fötterna på för att ge ordentligt stöd. Längden mellan plattan och stolen anpassas efter varje kvinna så att det blir en perfekt arbetsställning.

Hos mayakvinnorna i Asociación Maya de Desarrollo (Asomadek) kombineras utlämningen av stolar med en vävutbildning för att kvinnorna ska lära sej den nya tekniken ordentligt. Asomadek väver de härliga bambusjalarna och ponchos som vi har i Fair Monkey sortimentet.

Det gäller att hålla tungan rätt i mun.

Många av kooperativets medlemmar är över 50 år, men det är endast de över 70 år som får stolar av kooperativet, men det är ändå över 100 stycken kvinnor! Och det är en rejäl kostnad för kooperativet.

Vid vår förra beställning berättade Maria Cuc som även är utbildningsansvarig, att delar av vår beställning kommer att bekosta inköp av flera stolar för de äldre mayakvinnorna. Något vi är väldigt glada för!

Maria Cuc utbildar i den nya vävteknik för hela gruppen.

Så när ni handlar era fair trade produkter är ni även med och skapar bättre arbetsmiljö för över 100 mayakvinnor (förutom att de även får en bra ersättning för sitt arbete). Härligt säger vi! Det är ett gäng riktigt glada mayakvinnor som hälsar från vävstugan uppe bland bergen i byn Triunfo.

Det känns extra bra när fair trade skapar bättre möjligheter för de som behöver dem bäst.
Tack för att du är med och skapar de möjligheterna.