Nya kunskaper för sömmerskorna i Adimat

Från vänster: Delfina, Dominga, Sara och Miriam

Vilken härligt kreativ vecka vi har haft!
Miriam, Delfina och Dominga, sömmerskor och medlemmar i Adimat i by San Juan la Laguna har haft en bråd vecka. Från tidig morgon fram till klockan 17 har Sara drillat dem i konsten att sy.
”Mira la linia” (titta på randen ) har hörts ett antal gånger (nästan hela tiden). För det är svårt för kvinnorna att förstå hur viktigt det är att ränderna stämmer ihop för att få en riktigt välskräddad produkt. Men visst gör det skillnad, och det håller även de med om i slutet av veckan när de ser sina alster som förbättrats dag för dag.

En mängd olika produkter har sett dagens ljus, nästan alla är Saras design, och vi hoppas att det ska vara något som passar på den svenska marknaden. Vi försöker ta tillvara de kunskaperna som finns inom kooperativet och skapa produkter som kan passa för de olika hantverken. Någon är duktig på bandväv, en annan på att broder medan de flesta är riktiga konstnärinnor på midjeväven. Så att få fram produkter som passar till allas kunskaper är en utmaning.

Sara med resterna av en huipil som använts till
att skapa aftonväskor. Delarna som är kvar används
till detaljer på mindre produkter. 

 Med Saras hjälp har vi även lyckats få fram några riktigt spännande aftonväskor som vi tror mycket på. Mayakvinnorna var själva väldigt stolta över sina aftonväskor som är sydda av återbrukade huipiles (mayablusar). Grymt läckra helt enkelt!  Förstår att ni är nyfikna nu…. och det bör ni vara J

Men vi håller lite på den karamellen ett ögonblick, tills vi har en hel kollektion att visa upp. Då ni, då är det fara och färde i butikerna för väskorna kommer bara att finnas i fyra exemplar av vardera sort. För det beror så klart på huipilen, det går bara att få ut fyra väskor av varje exemplar och de små bitarna som blir kvar av blusen används till andra produkter. Inget spill här inte! Och det är en annan sak som Sara har lärt kvinnorna, att ta tillvara på varenda lite tygbit och se till att använda tyget på ett så bra sätt som möjligt för att inte skapa spill. 

En liten katt fylld av små tygbitar blir en fräck nåldyna.

För det lilla spill som faktiskt blev skapade Sara en nåldyna som stoppades med spillet. Jätteroligt tyckte hela kooperativet, som aldrig sett något liknande. Till historien hör att vi var runt och letade i flera affärer för att hitta en nåldyna för alla nålarna som låg överallt och så småningom hamnade i soporna, men det gick inte att finna. Men nu så finns en ny inhemsk produkt i Guatemala, som dessutom lär kvinnorna att använda varenda liten tygbit till något nytt.

Huipiles -Mayablusar

Fantastiska mayadräkter och vackert hantverk är vad vi omger oss med på denna resan i Guatemala.
Allt textilhantverk har sitt ursprung i klädtillverkningen egentligen. Mayakvinnorna vävde allt tyg som behövdes för det dagliga livet på sina midjevävar och det betyder allt från hela familjens kläder till väskor (kraftiga sjalar som man bär inköpen från marknaden eller bebisen i) till sängfiltarna.

Johanna och Oralia (mor och dotter) från Sololá
i sina traditionella dräkter.

Traditionella huipiles i olika nyanser från San Juan la Laguna

 

På kvinnans huipil (blus) och corte (kjol) kan man se hennes härkomst genom de mönster och färger som kläderna vävts med, på så vis skapades tydliga by-identiteter för de olika mayadräkterna.
När mayakvinnorna skapar Fair Trade produkter till Fair Monkey använder vi oss ibland av återbrukat tyg från huipiles och cortes till väskor eller annat vackert. På så vis lever väven vidare, i en annan form, och mayakvinnan får möjlighet att köpa tråd för att väva sig en ny huipil.

Huipil från Quetzaltenango