Huipiles -Mayablusar

Fantastiska mayadräkter och vackert hantverk är vad vi omger oss med på denna resan i Guatemala.
Allt textilhantverk har sitt ursprung i klädtillverkningen egentligen. Mayakvinnorna vävde allt tyg som behövdes för det dagliga livet på sina midjevävar och det betyder allt från hela familjens kläder till väskor (kraftiga sjalar som man bär inköpen från marknaden eller bebisen i) till sängfiltarna.

Johanna och Oralia (mor och dotter) från Sololá
i sina traditionella dräkter.

Traditionella huipiles i olika nyanser från San Juan la Laguna

 

På kvinnans huipil (blus) och corte (kjol) kan man se hennes härkomst genom de mönster och färger som kläderna vävts med, på så vis skapades tydliga by-identiteter för de olika mayadräkterna.
När mayakvinnorna skapar Fair Trade produkter till Fair Monkey använder vi oss ibland av återbrukat tyg från huipiles och cortes till väskor eller annat vackert. På så vis lever väven vidare, i en annan form, och mayakvinnan får möjlighet att köpa tråd för att väva sig en ny huipil.

Huipil från Quetzaltenango

Midjevävar

Amparo lindar varpen till sjalen.

Midjeväv, smaka på ordet. Ordet andas vackra kloka händer som trär trådar i livets väv, som har traditionella mönster instinktivt i fingertopparna efter år av övning.

Veckan med Trama Textiles har även inneburit midjevävande. 

Att sätta upp en midjeväv är riktigt komplicerat och kräver många års erfarenhet. Konsten att väva midjeväv passeras från mor till dotter, tillsammans med de traditionella mönstren som man skapar sin huipil (blus) och coret (kjol) av. Mönstren är speciella för varje by och berättar om ägarinnans härkomst och status i byn.

Flinka fingrar skapar skälet på midjeväven.

När mayakvinnorna pratar om sin väv så är det med vördnad och glädje. Varje mayablus som vävs görs med goda intentioner och energi för bärarinnan av plagget. Väverskan för in en del av sin energi och förhoppningar för framtiden i tyget som skapas på midjeväven. 

Amparo förklarar för Sara hur hon ska väva.

För vår del så tittade vi på medan Amparo satt upp Saras midjeväv, nöjda med att inse att detta kommer vi inte till fullo att förstå. Om vi inte flyttade hit förstås och gav oss ett halvår för att förstå processen ordentligt. Men riktigt så mycket tid har vi inte denna gång.

Den lila, purpur och gula midjeväven (bilden ovanför) satte Amparo upp för att väva en sjal åt mej (Magdalena). Färgerna och mönstret valde jag själv, men själva vävandet överlämnade jag åt flinkare fingrar medan jag fortsatte organisationsutvecklingsarbete. Kanske en liiiten undanflykt, för jag är inte särskilt duktig på midjevävandets konst ;) Får hålla mej till att berätta om det istället.

Sara övervakas av Amparo

Sara har vävt en alldeles egen sjal, övervakad som en hök av Amparo, tills hon behärskade tekniken tillräckligt väl för att få fortsätta ensam. Mönster och färger valde Sara själv och sen var det dags att väva.

Det är svårt! Man måste räkna, man måste hålla styr på vart i vävprocessen man är, hela tiden. Se till att väven inte blir knöckligt i sidorna, att man slår tillräckligt hår så det inte blir ett alldeles löst och flamsigt tyg.

Sara excellerade i midjevävande och det tog inte lång tid innan hon fick ordning på de olika vävprocesserna. Idag ståtar hon med en alldeles egenhändigt midjevävd sjal, precis som mayakvinnorna :)

Kulturkrockar, frustration och glädje

Emellanåt är det frustrerande att arbeta tillsammans när det finns så många olika saker som kan lägga krokben för samarbetet. Kulturkrockar kan se ut hur som helst och man uppfattar inte riktigt vad det är som händer fören krocken är ett faktum.

Ta bara ett vanligt samtal. I Sverige startar vi på punkt A och driver sedan samtalet i en rak linje fram till det resultat man hoppas uppnå, A B C och så vidare. Tillsammans med mayakvinnorna så börjar samtalet på punkt  A, men fortsätter sen vidare i en cirkel och kan snudda vid många olika saker, innan man igen återfinner ämnet och så att säga "lägger på ett till lager med information" till ämnet som skulle diskuteras.
Olika sätt att samtala på, båda lika bra, men det fungerar bäst om alla i samtalet är införstådda med tekniken som används. Ett litet exempel på hur det kan gå till. Och jo, det ÄR frustrerande ibland.

Oralia och Amparo tittar på foton från förra besöket.

Amparo och Oralia sitter i styrelsen för Trama, samtidigt som de är ansvariga för driften och skötseln av volontärer samt skolan för att lära sej väva på midjeväv har berättat om det gemensamma arbetet och vi har försökt att finna en del lösning på de problem som det 400 kvinnor stora kooperativet har. I Trama Textiles finns det medlemmar från fem olika språkgrupper, alla med sina egna sätt att göra saker och ting på. Slitningar och en del problem har uppstått och kooperativet behöver nu stöd för att genomföra vissa förändringar och framförallt förbättringar.
Vi letar nu tillsammans efter en inhemsk organisation som kan bistå med organisationsutveckling för att stötta de här processerna, då vi inte kan vara på plats under hela den tid som behövs.

Projektet har påbörjats hos Trama Textiles

Så var vi på plats i Quetzaltenango, Guatemalas näst största stad. I söndags natt parkerade vi oss på Hostal Casa Doña Mercedes för en veckas arbete tillsammans med Trama Textiles.
Trama har sitt kontor och sin lilla butik här i staden, medans alla de 400 medlemmarna är spridda runt om i höglandet.

Fabiana och Sara i skapartagen.

I två dagar har vi nu diskuterat vårt gemensamma arbete och arbetat med nya produkter. Vi har också haft möjlighet att samtala om vad som hänt sedan senaste besöket och vad som fungerar bra och mindre bra i kooperativet.
Efter ett besök hos Tramas trådleverantör hittade vi en ny sorts bomullstråd, Cristal, som vi hoppas kunna använda till en del nya produkter.

Sara har kickstartat arbetet med en helt ny kollektion sjalar som är extra mjuka och följsamma (av tråden Cristal) och påbörjat arbetat tillsammans med Fabiana som är sömmerska och medlem i Trama. En ny sminkväska har sett dagens ljus :)

Sara i bandbutiken.

Den processen startade med en lång inköpsrunda i lokala tygaffärer för foder och fliselin, samt en helt galen liten butik med band, knappa, dragkedjor och en miljon andra saker som verkar behövas för att skapa egna alster.

Idag (för just nu är klockan bara 7 på morgonen) ska vi arbeta tillsammans med Oralia och Amparo för att lägga fast en fortsatt plan för vårt gemensamma arbete med Trama.
Men först lite frukost :)

Designprojekt i Guatemala

Det är dags att packa väskan, se till att allt är i ordning och "get our ducks in a row".
På söndag klockan 10 på morgonen avgår flyget och vi landar igen klockan 20 i Guatemala City och det låter väl inte så farligt. Om det inte vore för den lilla detaljen att vi ligger 8 timmar före Guatemala, så flygresan blir lite längre än vad den verkar vid första anblicken.

Sara Paulsson och Magdalena Hansen

Vi, i det här fallet, är Sara Paulsson och Magdalena Hansen och vi kan lova att handbagaget är fyllt av både böcker, arbetspapper och stickningen (i Saras fall) inför resan.

Tillsammans med två mayakooperativ ska vi utforska textiliernas värld och utröna hur vi kan hjälpas åt att förbättra produktionsprocesserna och utveckla nya produkter till gagn för både mayakvinnornas försörjning och intresset på den nordiska marknaden.

Fair Monkey har sökt, och fått, en konsultcheck av Tillväxtverket som gjort det här designprojektet möjligt. Sara Paulsson är utbildad designer, mönsterkonstruktör och extremt textilintresserad med en egen syateljé samt tygbutik (Tyglust) och ett eget klädmärke (Vild Design). En perfekt partner för en stor utmaning med allt från kulturkrockar till språkförbistringar!

Sara ska tillsammans med mayakvinnorna gå igenom produktionsprocesserna för de olika produkterna för att se vad som kan förändras, förbättras och förenklas. Samtidigt ska vi utveckla nya fair trade produkter som fungerar på den nordiska marknaden, så att mayakvinnornas försörjning är fortsatt tryggad.
Jätteviktigt då försörjningen även ser till att mayakvinnornas döttrar kan fortsätta sin skolutbildning och på så vis gå en ljusare framtid till mötes.

Två midjevävar

Textilkonstnärinnor från Guatemala och Sverige - det blir ett spännande och intressant utbyte som förhoppningsvis berikar och skapar nya spännande fusioner när det kommer till både produkter och utveckling. Samtidigt kommer det även att förenkla designandet av nya produkter i framtiden då Sara har sett vilka möjligheter, och begränsningar, som finns med midjevävandet.

Så nu är vi på väg! Vi lovar att hålla er uppdaterade här på bloggen med inlägg från både Sara och Magdalena. Det kommer att vara både personlig och öppenhjärtigt. Välkommen att vara med på vår resa inom Fair Trade, mayakvinnor och midjevävar!

Det har gått ett år och tiden fortsätter att rinna iväg...

Ibland händer det något magiskt, när man stannar till mitt i allt som virvlar runt, arbete, hemmaliv, vänner, intressent och alla aktiviteter som hör livet till, och insikten drabbar en som en slägga, mitt i magen. Tiden rinner iväg, porlar fram mellan alla aktiviteterna, tar sej mjukt förbi alla utbuktningar och hinder vi sätter upp och fortsätter att rinna iväg...
Det här är en betraktelse och en ursäkt.
En ursäkt för att det har dröjt ett år mellan detta och det förra inlägget. Det är alldeles för lång tid.

Betraktelsen kom till mig häromdagen när jag än en gång fumlat bort dagarna i veckan och plötsligt hade fredag efter måndagen. För det är så veckorna rinner iväg. Startar veckan på måndagen, som de flesta andra, och helt plötsligt är det torsdag och sen söndag.
Jag vill tro att det är för att vi har så mycket att göra, arbetet är så roligt och fyller dagarna (ja, många av kvällarna också) med intressanta uppgifter som kräver lösningar. Andra gånger tänker jag att det nog vore bra att stanna upp i "virveln av uppgifter" och ta ett steg tillbaka, fundera på saker och tings relevans.

Nu är vi här igen, tillbaka på bloggen och mitt uppe i förberedelserna inför nästa resa till Guatemala. Något vi återkommer till i ett senare inlägg med en mer utförlig presentation, för det är något helt nytt och intressant på gång.

Under året som gått har vi fått vårt medlemskap i World Fair Trade Organization (WFTO) beviljat. WFTO är ett globalt nätverk som reglerar och förespråkar den rättvisa handel. Medlemmarna är producenter, importörer (som vi), återförsäljare, nätverk och även andra förespråkare för Fair Trade.
Vi är väldigt stolta över vårt medlemskap! För det betyder att det vi gör är bra och har stor betydelse för små missgynnade producenter i Syds möjlighet att överleva på sitt hantverk.
Vår Self Assesment Report för WFTO är en av uppgifterna vi ska utföra tillsammans med producenterna under Guatemala resan.

Kanske har några av er träffat oss på Formex mässan i Stockholm också? Det har varit av stor betydelse för Fair Monkey att få träffa så många engagerade återförsäljare under Formex och vi fortsätter med detta i augusti då det är dags igen.

Sortimentet har utökats med hantverk från Nepal där vi samarbetar med flera kvinnogrupper (alla är dessutom medlemmar i WFTO). Vackra handtovade ullprodukter och smycken samt handvävda bomullsväskor och återbruk av sarit-yger har hittat vägen hit till oss. Kanske har ni redan upptäckt dem :)

Vi har fler nyheter på gång.... men vi suger lite på den karamellen och låter framtiden visa vägen. För visst är det så, att när man har som allra roligast, så behöver man stanna till och njuta lite av den framrusande sommaren. Så nu tar jag mitt kaffe och sätter mig ute på trappen en stund och njuter av allt det gröna och blommande.
Önskar även dig kära läsare en härligt underbar sommar och vi ses snart igen!

En stol kan göra stor skillnad

Stolar till midjeväverskor över 70 år

Alla stolar ska monteras och anpassas.

När mayakvinnorna väver på sina midjevävar så är det ofta på ett sätt som kvinnorna vävt på i århundraden, ända sedan mayafolkets början. I början vävdes alla mayafolkets kläder, både för män, kvinnor och barn, på midjeväv. Något som var själva starten på hantverket och detta gjordes endast när behovet av nya kläder uppstod.

Nu när mayakvinnorna även väver för sitt och sina familjers uppehälle blir det ofta flera timmar per dag vid midjeväven. Midjevävandet med den gamla tekniken frestar hårt på både knän, rygg och anklar om man sitter för länge.

Färdig stol med en dyna klädd i återbrukat cortestyg.

Nu har den yngre generationen mayakvinnor utvecklat en ny och förbättrad teknik som man använder sej av. Oftast handlar det om att man helt enkelt sätter sig på en stol och väver, istället för att sitta på knä på golvet. Men för de äldre som har lärt sig väva på det gamla sättet har det varit svårt att "byta" teknik.

Så nu har man uppfunnit stolar som förenklar och underlättar bytet av vävteknik!

Roligt med ny vävteknik.

Som ni ser på bilderna så är stolen klädd med en dyna av återbrukat cortestyg (mayakvinnans kjol) och stolen har en vinklad platta till att ha fötterna på för att ge ordentligt stöd. Längden mellan plattan och stolen anpassas efter varje kvinna så att det blir en perfekt arbetsställning.

Hos mayakvinnorna i Asociación Maya de Desarrollo (Asomadek) kombineras utlämningen av stolar med en vävutbildning för att kvinnorna ska lära sej den nya tekniken ordentligt. Asomadek väver de härliga bambusjalarna och ponchos som vi har i Fair Monkey sortimentet.

Det gäller att hålla tungan rätt i mun.

Många av kooperativets medlemmar är över 50 år, men det är endast de över 70 år som får stolar av kooperativet, men det är ändå över 100 stycken kvinnor! Och det är en rejäl kostnad för kooperativet.

Vid vår förra beställning berättade Maria Cuc som även är utbildningsansvarig, att delar av vår beställning kommer att bekosta inköp av flera stolar för de äldre mayakvinnorna. Något vi är väldigt glada för!

Maria Cuc utbildar i den nya vävteknik för hela gruppen.

Så när ni handlar era fair trade produkter är ni även med och skapar bättre arbetsmiljö för över 100 mayakvinnor (förutom att de även får en bra ersättning för sitt arbete). Härligt säger vi! Det är ett gäng riktigt glada mayakvinnor som hälsar från vävstugan uppe bland bergen i byn Triunfo.

Det känns extra bra när fair trade skapar bättre möjligheter för de som behöver dem bäst.
Tack för att du är med och skapar de möjligheterna.