Midjevävd bambu

Äntligen! Är något man gärna vill utbrista när frakten kommit hela vägen fram till kontoret i Våxtorp och vi börjar öppna emballagen. Frakten var försenad ett antal veckor på grund av problem med kooperativens fraktkoder, något som Guatemalas regering kräver. Men nu är i alla fall alla de nya varorna här hos oss.

Bambu är ett helt nytt material, som ett av mayakooperativen nyligen börjat arbeta med. Det är Asociación Maya de Desarrollo (Asomadek) som funnit denna nya fiber som passar så väl till deras sjalar och ponchos. Tråden är vit från början men sedan färgas den av de tre kvinnorna i Asomadek som ansvarar för och är utbildade i färgning. Varje härva färgas i fyra olika nyanser i olika färgbad. Den lila ponchon här intill är ett fint exempel på deras färgkonst.







När vi besökte ett av kooperativets vävstugor i El Triunfo, Guatemala, hängde den lila bambutråden på tork ute i vinden. Inne i huset samlades medlemmarna för att få sin betalning för månadens inlämnade varor. Samtidigt som mötet hölls och lönen utbetalades satt några av kvinnorna och nystade upp härvorna av lila bambutråd för att göra i ordning varpen till midjevävarna. Varje kvinna tog sedan med sej några av dessa för att sätta upp i sin egen midjeväv hemma för att väva bambusjalar eller bambuponchos.










Bambun har många ekologiska fördelar gentemot andra fibrer, den kräver ingen konstbevattning, konstgödsling eller besprutning med pesticidier. Plantan är den mest snabbväxande i världen och man skördar många gånger på samma stubbe. Bambufibern odlas i Kina och har tre olika certifieringar, FSC, Öko-tex samt Ocia.
Pandorna äter en annan art av bambu så därför utgör odlingen heller inget något hot mot deras överlevnad.









Själva bambufibern är rund och mjuk, vilket gör den behaglig för känslig hud. Den låter huden andas och är sval på sommaren och varm på vintern. En riktigt användbar fiber helt enkelt. Den är dessutom smutsavstötande och antistatisk.
Asomadek har vävt stora sjalar som är nästan två meter långa, i fem olika färger, för att ha om axlarna under svala sommarkvällar. Och för den som vill ha lite mer plagg så är den läckra ponchon i sju olika färger helt rätt, vacker figur får man på köpet :)

Betydelsen av en hüipil

En morgon i Panajchel möts vi över frukost ute i caféets trädgård för att gå igenom en del arbete samt umgås lite grann. Det är riktigt varmt och solen skiner ned på oss genom lövverket.

Miriam Navichoc från Asociacion Ixoq' Aj Queem börjar prata om huipilen, blusen, hon bär.

"Varje mayaby har sin egen traditionella dräkt, en för kvinnan och en för mannen, med sina egna särpräglade mönster. Det här gör det möjligt att identifiera vilken by personen kommer ifrån, samt vilken ställning personer har i byn. Idag är det mest mayakvinnorna som använder sin dräkt då de flesta av männen har övergått till västerländska kläder. Hela huipilen har invävda betydelser för moder jord och mayas cosmovision," säger Miriam med en blick på våra t-shirts. Nej, ingen sådan betydelse där inte, även om allas våra kläder kommunicerar något om vem vi vill vara, så är det inte med en djupare betydelse än så.

Miriam fortsätter, "Det inte bara mönstret som säger något utan även färgerna är viktiga. Det vita står för hoppet, framtiden och ljuset som strömmar ur ögonen."

Här behöver vi fråga lite om vad som menas med ljuset som strömmar ur ögonen? Vi enas om att det är livsenergi, varje persons livsenergi som lyser ur ögonen.

"Den röda färgen står för blodet, mayakvinnornas blod. Den gröna färgen är naturen och den blå, himlen och vattnet.

De långa linjerna runt halsringningen representerar mayakvinnornas liv. Under de långa linjerna finns två kortare linjer (lika långa som kvadraterna). De representerar de liv som inte utvecklas till fullo, för de mayakvinnor som dör för tidigt. De 24 kvadraterna på både fram och baksidan symboliserar de 24 mayasymbolerna samt dygnets 24 timmar. Så hela huipilen kommunicerar egentligen, säger Miriam med ett skratt."

Så hur många huipiles har mayakvinnorna då?

"Oftast har varje mayakvinna en, eller högst två huipiles. De vävs för hand på midjeväv av kvinnan själv och broderas sedan med byns mönster, men mönstret kan även vävas in direkt i tyget. Ofta vävs även ett fel in i väven, helt medvetet, så att väven inte blir fullkomlig. Det är nämligen bara gudarna som kan vara fullkomliga."

Vi funderar ett tag på gudarnas fullkomlighet och njuter av våra limonadas (juice gjord på lime) innan Miriam fortsätter, "Att köpa (vilket väldigt få av mayakvinnorna har möjlighet att göra) en helt ny huipil, speciellt en med mycket mönster på, kostar tusentals kronor. Så kvinnorna använder sina blusar länge och skyddar dem med ett förkläde när de arbetar. När huipilen inte längre går att använda så klipps den sönder och de fina delarna används till att göra en väska, börs eller till en del i ett lapptäcke som sen säljs för att få till en extra inkomst."

Frukosten är slut, dagen ligger framför oss med fler möten, så vi plockar ihop våra anteckningar och betalar notan. Miriam är på väg till Sololá för sina studier i juridik, så vi slår följe på vägen till bussen, "Det finns så mycket mer att berätta egentligen, men det är baserat på vår cosmovision och kan vara ganska komplicerat att ta till sej," sammanfattar Miriam medan vi promenerar uppför Calle Santander.

Mayakvinnor på resande fot.

I dagarna reser Amparo de León de Rubio tillsammans med Oralia Chopen, båda från mayakooperativet Trama Textiles, till Columbia, Missouri.

"Vi är jätte nervösa!" säger Amparo när vi talas vid på telefon. "I åtta dagar ska vi vara där och undervisa på Stephen's College i Columbia som ligger alldeles nära St. Louis. Och vi ska ge lektioner i hur man väver på midjeväv till eleverna.... helt otroligt roligt!"

Både Amparo och Oralia (som hörs i bakgrunden) är rejält uppspelta och pratar i munnen på varann. Det är en av de otaliga volontärerna som passerat Trama's kontor som bjudit in kvinnorna. Professor Catherine Withrow var volontär för några år sedan och har sedan dess spritt kunskaperna om Trama Textiles och kvinnornas arbete i USA.

Nu har Catherine och eleverna på Stephen's College arbetat ihop pengarna för flygbiljetter och uppehälle samt organiserat resan för Amparo och Oralia.

Kvinnorna kommer att hålla föredrag om kooperativets arbete och historien bakom de vackra textilierna. Guatemalas historia samt den 36-åriga internkonflikt som härjat landet är en viktigt del av lektionerna. Lektioner i historia, spanska, litteratur samt guatemaltekisk konst ligger även det på agendan.

En grupp barn på en närbelägen skola får chansen att lära sej göra små armband samt träffa Amparo och Oralia för att ställa frågor om livet i Guatemala.

Något att tänka på är att varken Amparo eller Oralia talar engelska, och att spanska är deras andra språk. Amparos första språk är mam och Oralias är kiche, som båda är ursprungs -språk och är två av de 23 språk som talas i Guatemala.

Båda har tidigare besökt USA en gång, för att vara med på en varumässa, och anser att det är väldigt spännande med landet i norr, trots språkförbistringen. "Men vi har aldrig fått chansen att berätta vår historia och varför Trama Textiles är så viktigt för alla våra 400 medlemmar" avslutar Amparo samtalet.

Så även om de är nervösa för resan så är det med glädje de ser fram emot att få träffa studenterna för att ge dem en möjlighet att vidga sina vyer när det kommer till världen och hur den är beskaffad, bara en kort flygresa från USA.

Nytt år firas hos mayabefolkningen

I måndags firade mayabefolkningen i Guatemala. Det nya året 5126 har inträtt enligt den gamla mayakalendern.

Det är Hjortens år.

Hjorten symboliserar i mayakulturen styrka och makt och står för livets fyra energiformer: fysisk, mental, andlig och känslomässig kraft.

Kulturministern Emilio Ajquejay sade att det nya året kommer bli ett då världsmakterna stärks.

Nyårets inträde högtidlighölls runtom i landet med nattliga gudstjänster.

Är du intressera av att veta mer om mayakalendern och dess tideräkning rekommenderar vi ett besök på Carl Johan Calleman's websida: www.calleman.com Därifrån kan du klicka dig vidare till en introduktion i hur mayakalendern fungerar.