Jultider och schyssta julklappar

Nu är det dags igen... snön täcker vårt land och det är kyligt nog att göra nästippen röd när man är ute. Det betyder att julen är runt hörnet och det är dags att fundera på julklappar.

Mayakvinnornas välarbetade alster är en julklapp som både är fin att ge bort och att få packa upp på julafton, samt att den även gör gott för mayakvinnan som producerat den.
Win-Win helt enkelt. Och det gillar vi ju!

Fair Monkey passar på att delta på flera julmarknader i år, allt för att kunna visa upp det fantastiska hantverket för så
många människor som möjligt. Om du bor eller befinner dig i Göteborg, Malmö eller Stockholm så har du all möjlighet i världen att ta del av det vackra hantverket, och kanske även prata lite med oss och delge dina tankar runt rättvis handel.



Helgen den 4-5 december finns vi på flera ställen:

Solidarisk Varumässa i Haga församling, Haga Östergata 30, Göteborg:
Lördag 4 december kl. 10 – 16.
Söndag 5 december kl. 11 – 16.

• Schysst Jul på ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm
• Lördag 4 dec 11-17
• Söndag 5 dec 11-16

Julmarknad i Kronhusbodarna på Postgatan 6-8 i Göteborg Öppet varje dag 11-16 (stängt måndagar) ända fram till 3:e advent den 12 december.

Sen packar vi väskorna (och massor av varma kläder) och åker söderut till Malmö för ett utomhus besök!

Good Jul på Stortorget i Malmö
Fredag 10 dec 11-18
Lördag 11 dec 11-18

Kom och håll oss varma med glada tillrop och julklappsfunderingar.

Varmt Välkomna!!!

Dia de los Muertos - De dödas dag

Dia de los Muertos - De dödas dag, firas den 1-2 november i Guatemala.

Högtiden har sitt ursprung i en religionsblandning mellan de förspanska indianska kulturerna i mesoamerika och katolicismen.

De indianska högtider som vid tiden för erövringen sammanföll med allhelgonahelgen var till stor del skördefester. Traditionerna under De dödas dag har i indianska, värdekonservativa miljöer ännu ett starkt sådant inslag Offerborden fylls då med mat och nyskördade grödor, framförallt majs och blommor.

I Guatemala firar man De dödas dag tillsammans med familjen, en riktig familjefest, där samtliga generationer deltar. Kyrkogårdarna fylls av människor som städar sina förfäders gravar och sedan målar och smyckar graven med långa färska tallbarr som sprider en ljuvlig doft över helafirandet.

Man hedrar sina förfäder med blommor, vanligtvis tagetes i allsköns färger, ljus och böner, och så bränner man rökelse. Picknick-mat har förberetts och packats i korgar och man äter tillsammans med de döda, vid gravarna, samtidigt som man berättar historier och delar sina ihågkomster om de döda.

Hela kyrkogården fylls av människor som umgås och det är inte ovanligt att se flera improviserade fotbollsmatcher pågå mellan gravarna, under mycket hojtande och skratt.

För de familjer som nyligen mist en anhörig är högtiden mer sorgesam - man sörjer tillsammans och minns den dödas liv och leverne, utan de mer festliknande inslagen.

I Guatemala fylls även himlen med fantastiskt vackra hemmabyggda drakar. Drakarna är enorma och synnerligen extravaganta, som ni kan se på bilden här brevid. Drakarna är en länk mellan livet och döden och guidar de avlidnas själar tillbaka till livet den 1 november. Genom meddelanden på draken kommunicerar man med de döda och visar vart den dödes familjemedlemmar finns så att den anhörigas själ kan komma och besöka sin familj på jorden under De dödas dag.

Tack till alla svenskar med stora hjärtan

Nu i dagarna nåddes vi av ännu en e-post från Miriam Navichoc, sekreterare i kooperativet Ixoq' Aj Queem i byn San Juan la Laguna.

Det här är vad Miriam skrev:

"Det är med glädje jag hälsar er, ursäkta att det inte nått er förrens nu. Sanningen är att internet endast fungerat ibland mellan alla stormar vi haft den senaste tiden, så därför har jag inte kunnat skicka informationen till er. Vi har försökt flera gånger men allt har försvunnit när internet slutat att fungera, men nu kommer kvittona på inköpen vi gjort till de som drabbats av stormen Agatha.

De drabbade människorna är mycket tacksamma för alla bidragen med hjälp som svenskarna skickat. De önskar er rikliga välsignelser i era liv och till era familjer. För dem är den givna hjälpen otroligt betydelsefull, för efter stormen lämnades de utan ägodelar och utan försörjning, så bidragen från svenskarna gladde dem mycket.

Jag är tacksam för alla våra svenska vänner med stora hjärtan för den humanitära hjälp som ni gett människorna i San Pedro la Laguna. Må Gud alltid välsigna er i allt ni gör och hos var och en av er.

Vi hade en kamera som vi fotograferade med när vi i styrelsen gav förnödenheterna till människorna. Kameran hade vi lånat och när vi försökte få ut fotografierna blev det ingenting. Jag känner mej mycket besviken, för det hade varit underbart att få visa det känslosamma ögonblicket när allt lämnades över till de drabbade, för er som gjort det hela möjligt.

Kvinnorna i kooperativet skickar alla sina hälsningar till er."

Miriam Navichoc

Från Fair Monkeys sida tackar vi än en gång för all hjälp från er som haft möjlighet att ge den, och som ni ser så har den varit välbehövlig. Hos oss finns också två kopior på de kvitton där kvinnorna i kooperativet köpt in förnödenheterna. Den totala summa uppgår till 3 749 Quetzales. Man har bland annat köpt in majs, bönor, socker, maizena, tandkräm, välling, tvål, påsar och tvättmedel som sedan delats upp och distribuerats bland de familjer i San Pedro la Laguna som drabbats hårdast av stormen Agatha.

Vill du ha en kopia på kvittona? Maila oss på info@fairmonkey.se så skickar vi dem genast.

(Vet inte hur de kan läggas upp här...?)

Regnet i San Antonio Palopo

Regnet har förstört byn San Antonio Palopo som ligger vid Atitlansjöns strand. Jorden har blivit mättad av det massiva regnandet som inlett regnperidoden och marken, som var redan instabil efter stormen Agathas härjningar, höll inte längre. Detta är vad befolkningen i byn vaknade upp till efter flera dagar av ösregn.

Foton kommer från Anotnio Perez, ledaren av textilkooperativet i San Antonio, som Fair Monkey har samarbetar med under tre år. Antonio berättar att 13 familjer i byn har fått sina hus bortspolade och att behoven nu är större än någonsin. Livsmedel, spisar för att laga mat och kläder (traditionella mayadräkter från byn) står högst upp på behovslistan.
Lerskreden har drivit fram som flodvågor och spolat hus, gator och all annan bebyggelse rätt ned i Atitlansjön. Som ni ser på fotografierna så har stora raviner dragits rätt genom byn. Nu försöker befolkningen rädda det som finns kvar. Tillsammans röjer man upp på de gator som återstår och hjälps åt att husera de familjer vars hus spolats ned i sjön.

Även kooperativets butik skadades av flodvågen med lera, sten och vatten. Leran når halv-vägs upp på dörren och hela butiken samt det lilla lagret är fyllt med lervälling och regnvatten. Tidigare i år har kooperativet börjat på en ombyggnad av lokalen intill butiken. Där ville man ha ett visningsrum/utbildningslokal för medlemmarnas vävstolar/midjevävar när besökare och turister kommer till byn. Allt det arbetet är nu förstört.

Kooperativets medlemmar hjälps åt att får bort leran, skräpet, stenarna och vattnet framför butiken. Hela det lilla torget framför affären har blivit förstört och bilarna kommer inte fram.

Inne i butiken och på lagret har färdiga varor till ett värde av 100 000 quetzales (lika mycket i kronor) förstörts. Det är en enorm summa pengar för kooperativet och en förlust som är svår att hämta sig ifrån. Man har dessutom ännu inte haft en chans att gå igenom arbetsmaterialet så som tråd etc. för att se hur mycket av det som har blivit förstört. I dagsläget vet inte Antonio Perez hur mycket som går att rädda av medlemmarnas arbeten. På bilderna ser ni rullar av handvävt tyg som blivit förstörda av leran. Flera av medlemmarnas vävstolar har även blivit förstörda, vilket gör det svårt att få ihop en inkomst för familjerna och för dem som även förlorat sina hus är läget allvarligt. Regnsäsongen har just börjat, och förväntas fortsätta på samma sätt fram till slutet av november.Regnandet har påverkat stora delar av Guatemala med bortsköljda vägar, hus och odlingar. Vägarna är avstängda och oframkomliga på många håll, även motorvägen har varit avstängd under en längre tid. Höstens skördar av majs och bönor har blivit förstörda, och nu väntar en svår tid för Guatemalas allra fattigaste del av befolkningen, innan man åter kan så på fälten och få fram en skörd.

ECO NOW mässa och nya varor

Besök Fair Monkey på ECO NOW mässa

Den 2-4 september är vi i Stockholm och pratar med besökare på ECO NOW.

Varmt Välkommen till monter A:13

Kom och titta på de ny hemkomna varorna och njut av färgprakten.

Nya varor direkt från kooperativen

Som sagt, varorna är hemma, efter lite trassel med datum och en del varor som hamnade på vift. Koopeativet i San Antonio Palopo har en del fortsatt problem med efterverkningarna av stormen Agatha. Några av deras vävstolar har förstörts av ler-rasen och en del av de vävda tygerna förstördes tillsammans med vävstolarna. Som tur var blev ingen av kooperativets medlemmar skadade. Föskottet på nästa frakt är överfört, och med dem ska de kunna återställa vävstolarna igen.

Vi vill gärna slå ett slag för våra nya ullväskor från Tipica Palopo. Väskorna finns i fyra modeller och är vävda av ull i vackra naturnära färger som verkligen passar nu till hösten och vintern.
Ullen kommer från fåren som betar bland de högvuxna tallskogarna runt staden Momostenango.

Som ett sidoprojekt av Corazon del Bosque (Skogens Hjärta), ett ekologiskt center för guatemalteker och turister där man visar på hållbara lösningar och samspel mellan turism och ekologi samt håller utbildningar inom ekologi, har två kvinnogrupper startats. I området runt centret växer många barrträd med långa fina barr. Idag skapar man vackra korgar, nyckelringar och örhängen av dessa barr och får på så sätt användning av ett material som finns i överflöd samtidigt som det skapar en viktig inkomst för kvinnorna och deras familjer.

Återanvändning av mayakvinnornas cortes (kjolar) och huipiles (blusar) när de är utslitna finns åter i sortimentet. Vackra väskor och neccessärer i en uppsjö av mönster och färger.

Fair Monkey önskar er alla välkomna tillbaka från semestern till en fin höst och ännu en säsong med rättvis handel. För visst vet ni att rättvis handel skapar möjligheter och förbättrar livsvillkoren för dessa fantastiska konstnärinnor?

Ni är en viktig del av detta. Ni är fair traders :)

Brev från Miriam i San Juan la Laguna

Efter det förra brevet från Miriam i San Juan la Laguna, där hon beskrev hur stormen Agatha raserat hus i byarna runtomkring Atitlansjön, framförallt i San Pedro som är granne till San Juan, startade Fair Monkey ett bank konto för de som ville hjälpa till med återuppbyggnaden.

När Miriam Navichoc och kvinnorna från Asociacion Ixoq´Aj Queem (Asociacion Adimat) fick veta att det finns människor i Sverige som stöttar deras hjälpinsats fick vi detta i vår mejlbox:

Det är Miriam som skriver (klädd i grönt till höger i bilden).

"Det är med glädje jag återigen hälsar er, med vetskapen om att ni har arbetat för människorna som blivit drabbade av stormen Agatha. Vi är tacksamma för denna stora kraftansträngning som ni gjort för de hjälpbehövande. Till alla de människor som gett humanitär hjälp vill vi säga tusen tack och Gud vet vem ni är och kommer att kompensera er väl för er medmänsklighet.

Arbetet för de drabbade familjerna är väldigt fördröjt på grund av att borgmästaren i San Pedro inte vidtagit några direkta åtgärder för att hjälpa dem. Det är därför som denna idé kom till mig, att vårt kooperativ Adimat kan hjälpa familjerna direkt, med stöd av utländska personer som har möjlighet och viljan att bidra med både ekonomiska medel och annat.

Jag är väldigt rörd av att vi nu har möjligheten att göra en skillnad för dessa familjer. Tusen tack. Jag har inte ord nog att uttrycka min tacksamhet. Min filosofi har alltid varit att hjälpa de som är i behov av det.

Jag skickar ett kort med tacksamhet från oss alla till alla de personer som hjälp till att dra sitt strå till stacken, och jag ber dig översätta så att de alla vet om hur viktig deras hjälp är.

En stor kram till er alla,

Miriam Navichoc för Asociacion Adimat"

Sommar-rea och utställning

Om ni inte besökt Fair Monkey tidigare, så är det verkligen dags nu!

Under juli månad har vi en utställning av mayadräkter på kontoret. Dräkterna kommer från flera olika delar av Guatemala. På bilden ser ni två huipiles från byn San Juan la Lagun, en var för mor och dotter.

Samtidigt passar vi på att sänka priserna rejält på massor av varor. Det är väskor, löpare, kuddfodral, sjalar, tapetes, tyger, laptopfodral, sminkväskor, sängöverkast samt olika varuprover i en salig blandning. 50 % rabatt på ordinarie priser!
Dags att fynda med andra ord.
Vi gör en rejäl sommar-rea, så att det finns plats för de nya varorna som kommer hem i augusti. Fair Monkey växer och behöver all plats vi tillsammans kan åstadkomma.

Fair Monkey finns på Bygatan 8 i Våxtorp, södra Halland. En liten avstickare från E6 på 10 minuter så är ni här. Alternativt en lite längre tur på 25 minuter från E4. Kontoret är öppet mellan 10.00-16.00 måndag till fredag.

Varmt Välkommen till Våxtorp!

I vackra midsommartider

Nu är Sverige som vackrast, från norr till söder är vägkanterna fyllda av lupiner, hundkex, smörblommor och prästkragar och vi njuter av livet i hammock och hängmatta. Fair Monkey passar på att erbjuda fyra olika kuddfodral med 20% rabatt, för extra härligt häng i trädgårdssoffan.

Alla kuddfodralen är vävda för hand på midjeväv av mayakvinnorna i Trama Textiles och är i storleksordningen 40x40 cm och av 100% bomull. Ni finner dem under erbjudande i vår webshopp, tillsammans med fler produkter: http://www.fairmonkey.se/produkter.aspx?cat=Erbjudande

Fler kuddar hittar ni i webshoppen!

Vi vill även passa på att tacka de som valt att stödja projektet som mayakvinnorna i kooperativet Adimat startat för att hjälpa sina medmänniskor som drabbats av stormen Agatha i byn San Pedro la Laguna. TACK och ni är helt enkelt underbara!

Det finns fortfarande möjlighet att sätt in pengar för er som vill.

Genom en överföring till Länsförsäkringar bank på konto: 9022-5403937 stödjer du mayabefolkningen där det behövs som bäst.

En liten förhandsnotis... Under juli månad kommer det att vara möjligt att fynda rejält. Fair Monkey rensar ut massor av udda varor, varuprover och annat till väldigt förmånliga priser. Så för er som ska ut och åka i sommarsverige, kan det vara värt att ta omvägen runt Våxtorp!

Mer information kommer i nästa vecka.

Önskar er alla en fantastiskt fin midsommar!

Brev från San Juan la Laguna

Idag kom det ett mejl till Fair Monkey som vi gärna vill dela med er.

Det är Miriam Navichoc från Asociacion Ixoq´Aj Queem (Asociacion Adimat) i byn San Juan la Laguna som beskriver läget runt Atitlansjön efter stormen Agatha:

"Det är med glädje jag åter igen skriver till er. Kvinnorna i kooperativet och hela byn tackar Gud för att vi inte blivit kraftigare träffat av stormen Agatha, det kom in en del vatten i husen men inte särskilt mycket. Vi var utan dricksvatten i 15 dagar på grund av ett kraftigt ler-ras som träffade vattencisternen som förser byn med dricksvatten. Vi fick använda oss av vatten från sjön, vilket var väldigt besvärligt för alla i byn, men samtidigt så var vi väldigt tacksamma för att det inte var så illa som i andra byar i Guatemala, och speciellt för de byar som ligger alldeles vid strandkanten:

I byn San Antonio Palopo har det påträffats flest döda invånare, och som de människor vi är känner vi en enorm sorg över sättet de dog på.I byn San Pedro la Laguna sjönk en stor del av byn och invånarna förlorade sina tvåvåningshus, alla sina kläder och ägodelar. En flicka på tio år har försvunnit och fast hela byn har letat efter henne i flera omgångar så har man inte påträffat flickan ännu. Även i Jailbalito dog människor då deras hus fördes iväg av floden.
I kommunen Pixabaj sjönk en hel by, men turligt nog så var invånarna evakuerade redan. Så klart har de förlorat allt, men åtminstone förlorade ingen livet. I Panajachel försvann, åter igen, flera hus i floden San Franciscos framfart, precis som de försvann i stormen Stan år 2005.

Det är sorgligt hur Guatemala har drabbats av fenomen som Agatha. Vägarna är inte framkomliga så alla varor har ökat i pris, men priset på basvarorna har återgått till det normala efter det att regeringen varit tvungna att ingripa. Det har inte funnits någon elektricitet fram till nu, därför har jag inte kunnat skriva tidigare om vad som hänt efter stormen. Regnet fortsätter och det försvagar marken, vi ber till Gud att allt slutar bra, utan mer skador.


Nu har vi, Asociacion Adimat, tänkt ut en plan hur vi ska kunna hjälpa de skadedrabbade i San Pedro la Laguna (byn som ligger alldeles brevid vår by). Vi hjälper dem med kläder och livsmedel, för i sanning har de förlorat allt utom de kläder de hade på sig, som var allt de kunde rädda. Vi , tillsammans med några kvinnliga studenter från New York som besökt oss tidigare och nu kontaktat oss för att hjälpa till, samordnar och samlar in det som behövs för att undsätta våra medmänniskor i San Pedro. Vi hoppas att fler är villiga att hjälpa till, för att få igång den här hjälpen som verkligen behövs.

Jag säger adjö genom att önska er mycket lycka i ert arbete, och med nyheterna om situationen och resultatet av Agatha. För vad det än är, skriv till mig igen.
En stor kram till alla."
Miriam Navichoc


Fair Monkey har öppnat ett nytt konto i Länsförsäkringar bank för de av er som vill skicka pengar till den här hjälpen. Alla pengar går oavkortat till Asociacion Adimat så att de kan göra inköpen av livsmedel och kläder ochsedan distribuera dem bland befolkningen i San Pedro. Anledning till att vi inte skickar pengarna direkt till människorna i byn San Pedro är att de inte har haft möjlighet att organisera sej mitt i allt de kaos som återstår av byn.

Asociacion Adimat är ett mayakvinno- kooperativ som tidigare har varit drivande i projekt som handlar om att stötta medmänniskor, på alla sätt de haft möjlighet. Oftast har det handlat om utbildning, kunskapsöverföring och skapande av nätverk för människor på landsbygden. Men även inom byn har de haft gemensamma luncher för åldringar samt att de även startat och har ansvar för en barngrupp där de jobbar med identitets-skapande, att vara kulturbärare samt att ta ansvar för miljön. Vi anser att Asociacion Adimat är fullt kapabla att genomföra detta och stödjer dem till fullo. Så klart kommer även Miriam att skriva om vad som sker med de pengar som kommer in. Vi kommer även följa upp vad som skett och träffa människorna det handlar om, under vår nästa resa till Guatemala, och på så sätt även kunna rapportera till er om vad som skett.
Vill ni vara delaktiga i uppbyggnaden av San Pedro och stödja människorna där?
Sätt in valfri summa på 9022-5403937 och skriv gärna ditt namn så vi kan vidarebefordra det till Miriam och kvinnorna i Adimat. Alla pengar som kommer in på kontot går oavkortat till hjälpen för de skadedrabbade i San Pedro la Laguna.

Bilder från San Antonio och Quetzaltenango efter Agatha

Stormen Agatha har drabbat byn San Antonio Palopo hårt. Byn ligger på sluttningarna ovanför Atitlansjön.

Lerskred har raserat delar av byn och 25 hus har följt med ned i skredet. Antalet döda har ökat till 20 personer, och fortfarande saknas två personer som man nu letar efter. Vägarna till byn är oframkomliga för trafik, så allt arbete måste göras för hand.

Antonio Peréz från kooperativet San Antonio Palopo säger att befolkningen försöker hjälpa varandra så gott de kan, med husrum för de som fått sina hus förstörda och att de gemensamt söker efter de två saknade personerna.

Som ni ser på bilderna Antonio skickat, så är det massiva mängder med lera och sten som spolats ned över byn. Antonio berättar vidare att turligt nog så står kooperativets lokaler, den lilla affären och kontoret med tillhörande systuga, kvar. Kooperativets medlemmar har även klarat sig förhållandevis bra. Några har släktingar som avlidit och man har haft gemensamma begravningsgudstjänster för dessa, och någon har fått sitt hus förstört. Flera hade majsfält ovanför byn, (man odlar i terrasser) som nu är borta.

Någon hjälp från regeringens håll har ännu inte dykt upp i byn. Utan man försöker att med gemensamma krafter i byn tackla allt vad stormen Agatha ställt till med.

Nästa omgång bilder kommer från Quetzaltenango. Stina Jacobsson Morales har skickat bilderna. Här har vattnet dränkt delar av "Xela" som är Guatemalas näst största stad. Många av husen och affärerna har översvämmats.

I Xela har befolkningen fått mer hjälp med att städa undan leran efter Agatha, många volontärer är ute på gatorna för att med hjälp av spadar och sopkvastar få rent på gatorna igen.

Kooperativet Trama Textiles har sitt kontor och sin lilla butik i staden. De flesta av kooperativets medlemmarna är bosatta på landet. Efter fler kontaktförsök så börjar information om gruppernas situation komma in. Några av medlemmarna har fått sina hus raserade och en del av sina arbeten samt skördar förstörda. Så fort vi vet mer om vad som behövs för att hjälpa medlemmarna återkommer vi med information till de av er som vill delta i stödet för producenterna.

Stormen Agathas härjningar i Guatemala

Guatemala och dess befolkning prövas hårt. Efter ännu ett utbrott av en av de många vulkanerna, Pacaya den här gången, med tillhörande askmoln och askregn, evakuering av befolkningen runt vulkanen, avstängda vägar och skolor och den internationella flygplatsen har även orkansäsongen börjat.

Stormen Agatha som drog in över Central Amerika under helgen har skördat 123 människoliv i Guatemala, och det är fortfarande 90 personer som saknas. Över 155 000 människor har evakueras och lever nu i härbärgen runt om i landet. De värst drabbade områdena är Sololá, Quetzaltenango, Chimaltenango, Zacapa och Izabal.

Vulkanaskan som föll i torsdags har proppat igen de avlopp som fanns och därför har inte de enorma mängderna regn haft någonstans att ta vägen, med allvarliga översvämningar som påföljd. De enorma mängderna vatten, på en del stället var nederbörden mer än en meter, har orsakat lerskred som raserat hus och stängt vägar. Floderna har vuxit till rytande monster av allt vatten och lera och spolat bort stora landområden runt floderna, med hus och allt.

En tecknare i Guatemalas största nyhetstidning ritade följade: TUFFA TIDER: Torsdag.... skyfflade befolkningen aska. Lördag... kämpade man förgäves med Agatha.

Värst drabbat verkar by San Atonio Palopo i departementet Sololá vid Atitlansjöns strand vara. 25 hus har spolats ned från den sluttning byn är lokaliserad på och minst 16 personer har dött och ett tiotals personer saknas.

Här i Sverige har det varit några oroliga dygn innan vi fått kontakt med mayakooperativen Guatemala. I går kväll lyckades vi nå fyra av kooperativen. Tyvärr så har vi inte lyckats nå kooperativet i San Antonio Palopo, något som är väldigt oroande. Vi fortsätter att söka Antonio Perez och de andra medlemmarna. När vi får besked så får ni besked.

Efter telefonsamtal med Miriam från kooperativet Adimat i by San Juan la Laguna vid Atitlansjön vet vi nu att deras by inte drabbats av några dödsfall eller allvarliga olyckor. Miriam berättar att taket till deras lilla butik gick sönder när en vattentank rasade ner och att en del regn kom in i butiken. Det finns heller inget dricksvatten i byn då vattenledningarna skadats från lerras. Nu hämtar de vatten från Atitlansjön, som är väldigt förorenad nu på grund av allt som spolats ned från byarna och floderna, som de sedan kokar länge för att kunna få dricksvatten. Vägarna till byn är också raserade så ingen vet när dricksvattnet kommer åter.

Odilia från kooperativet Asomadek i staden Sololá berättar om några skräckdygn med stormvindar och massiva regn. Lyckligtvis har alla medlemmarna i kooperativet, samt deras familjer, klarat sej genom Agathas härjningar. Inga skador har uppkommit på kooperativets lokaler, mer än lite vatten på golven. Vägen till staden, som ansluter till motorvägen mellan Quetzaltenango och Guatemala City, är avstängd på grund av lerras.

Foto från San Cristobal där regnet gjort ett stort hål mitt i staden.

Från Trama i Quetzaltenango får vi nyheter om att delar av staden (vid Rotundan, för er som känner till området) står under tre meter vatten och att husen i området fyllts med lera och vatten. En del av husen har raserats och några dödsfall har inträffat. Medlemmarna i Trama har klarat sej relativt bra, många har fått husen översvämmade och har nu ett tufft arbete framför sej att tömma husen och rädda det som går från förödelsen, men tack och lov inga dödsfall. Amparo berättar att i hennes hem satt de småbarnen i en liten uppblåsbar båt så att de skulle hålla sej torra. De vuxna vadade omkring i vattnet och har nu fått kraftiga förkylningar som påföljd. Några av Trama's medlemmar bor i byarna Pujujil I och II, där flera av husen raserats. Oralia, som kommer därifrån, berättar att hennes hus klarat sej men nu är fyllt av människor vars hus raserats i stormen. Oralia bor i veckorna på Trama's kontor, så nu får hon stanna där även i helgerna för att grannarna i byn ska ha tak över huvudet.

Vi hoppas och tror att mayakvinnorna ska ha möjlighet att ta sig igenom detta och finns med som stöd och hjälp. I dagsläget är det inte mycket vi kan göra mer än att förmedla information om hur det är i Guatemala här i Sverige, samt förmedla de kontakter kooperativen behöver för att komma på fötter igen. Har du/ni idéer eller tankar om hur vi och ni kan stötta på fler sätt? Hör gärna av er till oss!

Vill du se fler bilder och filmer rekommenderas Youtube (sök på Agatha + Guatemala) eller ett besök på Fair Monkey's sida på Facebook: http://www.facebook.com/home.php?#!/pages/Fair-Monkey-a-fair-trade-devotion/303543041282?ref=ts

Upplev Kvinnors Enighet och Styrka

Union y Fuerza de Mujeres heter kooperativet här intill på bilden. Det betyder Kvinnors Enighet och Styrka. Och är det något dessa kvinnor har, så är det just detta, enighet och styrka.

Kvinnorna bor i byn Panimatzalam, på en bergsplatå högt ovanför Atitlansjön, långt från de omkringliggande byarna. Det finns dåligt med arbete, både för män och kvinnor, så området är fattigt.

1988 bestämde sej 30 kvinnor i byn Panimatzalam att tillsammans starta ett kooperativ för att stärka familjernas inkomster, men framför allt för att stärka mayakvinnornas möjligheter till deltagande i samhället. 10 år senare legaliserades kooperativet med korrekta papper.

Genom kooperativet har kvinnorna haft utbildningar inom vitt skilda områden som: Kvinnors rättigheter, Miljövård, Medicinal plantor, Ekonomi, Plantering och producering av majs etc

2001 började 18 kvinnor i gruppen att väva bildbroderier, tapetes. Tyget till dessa vävs på midjeväv för att sedan broderas med ett motiv från kvinnornas liv, vardag som fest. Baksidan fodras med tyg där kvinnan sedan broderar sitt namn, precis som en konstnär som signerar sitt verk.

Och tapetes är verkligen konstverk, fulla av liv och glädje berättar de om livet i byn, om födelsedagsfester, naturens flora och fauna, mayaceremonier, besök på marknaden och det dagliga arbetet i hemmet. Motiv med skördar av majs, blommor och olika grönsaker förekommer ofta.

Tapetes är gruppens huvudsyssla och det som inbringar mest inkomster till kvinnorna, inkomster som är otroligt viktiga för kvinnorna och deras familjer. Betydelsen är enorm framför allt för kvinnornas döttrar som får en chans att fortsätta sin skolgång även efter sjätte klass. Efter sjätte klass måste barnen resa till en annan ort för att studera och det kostar man oftast inte på flickorna, utan man satsar på pojkarnas skolgång istället.

Vid Fair Monkey's senaste besök pratade gruppens ordförande Magdalena Calel om vad som nu stod på agendan. Den gamla majskvarnen som används gemensamt i kooperativet behöver bytas ut. Den har lagats så många gånger att den nu har börjat ge upp och behovet är stort av en fungerande majskvarn. De är inte riktigt säkra på hur de ska få fram medel till en ny kvarn, som kostar ganska mycket pengar, men man hoppas på att få hjälp från en av de inhemska organisationerna i Sololá. En ansökan har lämnats in och hoppet är nu att denna ska godkännas.

Samtidigt fortsätter kvinnorna att baka bröd två gånger i veckan för att sälja till omkringliggande byar och förbipasserande på vägen utanför byn. Den stora stenugnen har fått en bättre skorsten så att det inte röker in i det lilla bageriet. Försäljningen av brödet förbättrar kooperativets blygsamma inkomster.

Vill du se fler av dessa otroliga tapetes är du välkommen till biblioteket i Varberg. Där ställer Fair Monkey ut tapetes under tiden 24 maj till 12 juni.

För mer information besök www.fairmonkey.se

Fira World Fair Trade Day 8 maj

På lördag firas den internationella dagen för rättvis handel, World Fair Trade Day, över hela världen.

Under World Fair Trade Day uppskattas tusentals människor, från mer än 50 länder, delta i hundratals aktiviteter för att påvisa betydelsen av Rättvis Handel.

Du kan provsmaka rättvisa matprodukter, drycker, sött och kryddigt.... och ta del av information från producenterna bakom de rättvisa varorna. Genom att lyfta fram rättvis handel får producenterna en röst och en möjlighet att få fram sina åsikter. Och du som konsument (och kanske till och med aktiv) har en chans att göra en positiv handling, som påverkar människors liv. Från Umeå i norr till Malmö i söder är det full fart på lördag.

Var med du också!

Gå in på http://www.varldsbutikerna.org/ och leta rätt på närmaste världsbutik, eller titta på vad Rättvisemärkt har för sig http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/883.htm

Är du intresserad och kanske vill läsa liter mer om vad som händer runt om i världen?

Då rekommenderar vi att du går in på http://www.worldfairtradeday10.org/

Fair Monkey håller till i Världsbutiken Hela Världen i Laholm på lördag. Kom och var med du också. Varmt Välkommen!

Vulkanutbrott samt årsmöte

Även Guatemala har drabbats av vulkanutbrott.

Det är vulkanen Santiaguito som fått ett utbrott och spridit sin aska drygt åtta kilometer upp i luften. Askan fick Guatemalas myndigheter att förbjuda flygtrafik närmare än 15 kilometer från vulkanen. Dessutom spreds askan över sex provinser och hotade skördarna där.

Vulkanen Santiaguito är belägen i provinsen Quetzaltenango, cirka 200 kilometer väster om huvudstaden Guatemala City. Skolorna stängdes i de tre provinserna närmast vulkanen. Santiaguitos värsta utbrott 1929 krävde 2500 människors liv. (Vulkanen på bilden är inte Santiaguito.)

Lite roligare nyheter får vi från Cooperativa Integral de Producción Artesanal San Antonio Palopo. Där har man haft sitt årsmöte som Antonio Perez (administratör i kooperativet) skickar lite bilder ifrån.

De flesta av kooperativets medlemmar var närvarande vid årsmötet som även gav medlemmarna en chans att umgås över lite mat och prata lite tillsammans.

I Comisión de vigilancia valdes en ny medlem in.

Denna grupp står som högsta beslutande instans när det tex. gäller kvalitén på arbetet och de textilier som medlemmarna producerar. De arbetar även som konfliktlösare inom kooperativet.

Lunchkö. Notera männens traditionella kläder som är en skjorta och en kjol. Kjolen är gjord i tjockt ull tyg, som är väldigt stickigt.

Kvinnornas dräkter var tidigare röda, men för ca 20 år sedan bytte man färg till blått. Glitter till huvudbanden är också en av nymodigheterna som införts på senare år.